Bryssel är inte alltid fult

Idag började med pizza och tv-spel hemma hos Martin med Filip. Après åkte Edith och jag en tur till Bryssel för skojsamhetens skull. Det kändes vår, det kändes bra. Allt var så glatt och vissa stunder kändes Bryssel för en gångs skull lite vackert. Vi gjorde razzia på H&M och ZARA och sedan var vi så trötta i både huvud och ben att vi bestämde oss för att ta en pita. Det var gott och riktigt, riktigt nice.



Efter det gick vi till ett turistkontor och fick te, kartor och vägbeskrivning till Jeanne qui pis (eller hur det nu skrivs). Det är tjejversionen av Den kissande pojken. efter många onödiga steg på fel vägar så hittade vi slutligen den kissande tjejen. Riktigt tuff, om du frågar mig. Där precis bredvid låg en känd bar, med mycket turister. Vi gick in, och det var ett coolt ställe med mycket folk, lite småskum dassig belysning och rök i luften. Vi bestämde oss dock för att inte köpa någonting, och gick ut. Precis när jag stängt dörren bakom mig smäller Edith händerna över sin mun och skriver "IIIIH, do you remember me?!" Hon träffar där, utanför baren, en tysk kompis hon träffat på ett läger i finalnd i somras. Ack vad världen är liten.


Ovanstående bild är den kissande flickan.

Förövrigt: En skön dag!




ELIN